2.JPG)
Igår gjorde jag något som var det värsta jag gjort i hela mitt liv. Det var så jävla jobbigt. Men det var tur att jag hade min syster med mig. Utan henne skulle det aldrig gått. Hon vet nog inte vad glad jag är att hon finns, men det får hon läsa nu! Vad vi gjorde skriver jag om någon annan dag, just nu måste jag samla ork till religionsprovet imorgon. Eftersom jag fick MVG på sektarbetet så är det ju inte omöjligt att jag kan få MVG i religionen också. Jag måste fixa det här. Heja mig.
Syster, jag ska försvara dig
Syster, jag vakar över dig
Jag är också glad över en nyvunnen vän som jag hoppas jag kommer ha ett långt och fint förhållande till. Jag behöver mer sånt i mitt liv. Mer fina människor att omge mig med. Tack alla nya vänner och tack alla gamla fina vänner. Tack syster, tack Robin. Och oftast behöver ni inte göra mer än bara finnas där. Märks det att jag funderar mycket krig relationer eller? Aye papi! Det har jag gjort sedan förra kuratorbesöket. Vi la typ upp en karta över folk i mitt liv, de som är nära, de som är för långt bort. Men det går åt rätt håll. Och igår tog jag det första riktigt stora steget.
2 kommentarer:
Man borde visa alla vänner hur mycket man uppskattar dem mer. Eller jag borde i alla fall göra det, för det är sant det du säger. Vänner är bäst! PURR
Det är bra att ni gjorde det där!
Även fast jag pushade lite :P
Men jag är iaf jävligt stolt. Du vågade! Det är en asbra grej.
För ingen situation ändrar sig själv :( Man måste kicka lite rumpa ibland. Det är bara mänskligt.
Vad gäller personer långt bort.
Hur skulle du göra där? :)
Skulle du försöka ändra på det eller, klippa? Jag kommer inte ihåg.
Skicka en kommentar